För en kort tid sedan träffade jag på Web 2.0-verktyget Prezi, en internetbaserad funktion som i hög grad påminner om en upphottad Power Point-variant. Det fina med den tidigare funktionen är att man - till skillnad från Power Point - faktiskt kan använda den man samvetet i behåll. Åtminstone för egen del har jag länge upplevt Microsofts slentrianprogram Power Point som ett ointressant, bekvämligt och ibland oundvikligt program för presentationer och annat. En annan fördel är att Prezi är helt internetbaserad, och att användaren ändå har möjligheten att sparar ner, skicka eller Twittra om sina alster. För det tredje är funktionen även helt gratis, som ju alltid räknas för något!
I ett pedagogiskt sammanhang kan jag tycka att Web 2.0-verktyg fyller en viktig plats i den pedagogiska behovstrappan. Tanken på att med mycket enkla medel kunna göra enkla, överskådliga presentationer som ständigt är uppdaterade i sitt innehåll och sitt angreppssätt, borde intressera de flesta pedagoger som har korrigerat kursinnehåll själva för att läroböckernas synsätt är föråldrat, eller att de mest relevanta utvecklingarna inte finns där. Baksidan av det hela är naturligtvis att det - oavsett hur man vrider och vänder på tårtan - tar tid att göra egna och spännande presentationer och funktioner, även om Prezi är ett mycket enkelt verktyg,. Men jag vill inte mena att tiden är spilld i onödan: när en design eller presentation väl är gjord finns den alltid tillgänglig för både användning och modifiering. Jag tilltalas personligen också av den estetiska utformningen av Prezi som automatiskt gör snabba och följsamma övergångar mellan olika sekvenser, som på ett mycket enkelt sätt hanterar både texter, bilder och andra stilmedel i sina kompositioner och som dessutom tillgängliggör allt material genom en Webbadress.
Jag tror mycket på att det måste vara lätt att inhämta kunskap. Jag tror på att det måste vara tilltalande att inhämta kunskap. Jag tror på att det både är lätt och tilltalande att inhämta kunskap om man använder Webben på kreativa sätt i undervisningen. En bandad föreläsning på Youtube, en presentation på Prezi eller ett Forum där de elever som vill kan ställa frågor också efter lektionerna, det menar jag är exempel på kreativt användande av Webben. Och jag vill också mena att det inte behöver vara särskilt ansträngande att tillgängliggöra lektionsmaterial för eleverna. Det finns många kvaliteter med lättillgänglig publicering av lektionsmaterial och kursinnehåll anser jag själv. De elever som själva tar ansvar och som vill tillgodogöra sig ett visst lektionsinnehåll på nytt kan göra detta, medan andra elever får sätta sin disciplin på prov genom att det knappast kan bli en hållbar utväg att säga "Pappret försvann!" eller "Jag glömde boken i skåpet!". Jag menar naturligtvis inte att lättillgänglig publicering ska bli ett slags pedagogiskt kyskhetsbälte för omotiverade elevers bortförklaringar, det vore en oerhört dum metod. Däremot vill jag mena att man genom att göra kunskapen tillgänglig och inbjudande kan hjälpa både elever som har lätt för sig och elever som har inte lika lätt för sig.
Lärande är som vanligt - åtminstone i min värld - i hög grad en fråga om elevers motivation, pedagogers kompetens och kunskapens roll i elevernas liv. Det finns vissa essensiella aspekter av lärandeprocessen som vi pedagoger och blivande pedagoger aldrig kommer ifrån! Men vägarna till kunskap kan man i hög grad laborera med, och det är nog ingen överdrift att påstå att möjligheterna är i det närmaste oändliga. Det är alltså i ett slags konkret pedagogisk led, underordnat de essensiella aspekterna av lärandets ekvation, som Web 2.0, Prezi och annat blir som mest relevant. Jag tror att sådana verktyg kan göra en betydlig skillnad för somliga elevers utveckling, och att det egentligen inte finns många nackdelar med att göra kunskapen lättillgänglig, annat än att det möjligen tar lite tid att knåpa ihop presentationer oavsett vilket program man använder. Alltså upplever jag att fördelarna med lättillgänglig och intressant kunskap genom t.ex. Prezi eller Youtube med enkelhet överträffar nackdelarna med detsamma. Personligen har jag blanda annat gjort en presentation av Amerikanska Revolutionen med hjälp av Prezi, som åtminstone hittills har blivit väl mottagen.
Jag menar också att Webbaserade verktyg kan vara genialiskt att ta med som ett verktyg för eleverna själva. En av de absolut största kompetenserna som en dominerande majoritet av eleverna i svensk gymnasieskola har är just Webbkompetens. De känner världen, funktionerna och koderna utan och innan i många fall, och i andra fall ligger deras förtrogenhet med Webben inte långt efter de nyss nämnda färdigheterna. Exempelvis kan man tänka sig att eleverna själva kan använda t.ex. Prezi i samband med redovisningar, eller Twitter som en del av svenskundervisningen. Själv har jag också sett att andra funktioner såsom Facebook går att använda på de mest kreativa sätt i undervisningen. Poängen med att se Web 2.0-verktyg såsom Prezi som en möjlighet för eleverna, och ett användbart verktyg för dem, är att undervisningen i viss mening "läggs vid deras egna fötter". Om eleverna får använda Webben, datorer och andra naturliga element av deras vardag i undervisningen, vill jag också tro att den pedagogiska förtjänsten kan stimuleras rätt avsevärt. Därmed inte sagt att man prompt måste använda en dator hela tiden, jag säger bara att den digitala 2.0-världen är mycket värdefull för oss pedagoger. Den är nog dessutom viktig för att hänga med i den pedagogiska framtiden, där nya läroformer, kunskapskällor och användningsområden ofta produceras för och inspireras av tillgänglig webbanvändning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar